Om radon
Vanliga frågor om radon
Radon är en radioaktiv gas som har sitt ursprung i uran. Den förekommer i större eller mindre mängd i marken, så kallad markradon, vilket är den vanligaste orsaken till radonproblem i inomhusluft. Radon kan också komma från byggnadsmaterial, i Sverige är blåbetong det byggnadsmaterial som orsakar problem. Den användes som byggnadsmaterial mellan åren 1929 till 1975 och innehåller alunskiffer. Blåbetongen kan vara högstrålande eller lågstrålande beroende på var skiffern bröts.
När radon sönderfaller bildas radioaktiva metallatomer som kallas radondöttrar. När dessa små partiklar fastnar på damm som vi andas in kommer de ned i luftrör och lungor. Höga halter av radon kan vara skadligt för hälsan, eftersom det ökar risken för lungcancer vid långvarig exponering. I Sverige beräknas att cirka 500 människor varje år får lungcancer som en följd av radon i luft.
Det enda sättet att upptäcka radon är genom mätning. Radonhalten mäts i becquerel per kubikmeter inomhusluft (Bq/m3). Riktvärdet för radon i inomhusmiljö är 200 Bq/m3. Är radonhalten högre är den en olägenhet för människors hälsa och åtgärder måste vidtas.
Radonmätningar sker efter Strålsäkerhetensmyndighetens metodbeskrivning. Mätningen görs med ackrediterade radondosor under minst två månader under eldningssäsongen (1 oktober – 30 april).
Antalet radondosor i en radonmätning beror på byggnadens storlek, antal våningar och hur utrymmena används. Dosorna ska placeras i de rum där människor vistas regelbundet.
Varje radondosa har ett unikt nummer som ska registreras tillsammans med dess exakta placering i fastigheten. Datum för mätstart och mätavslut, samt eventuella avvikelser registreras. Efter minst 60 dagar sedan utplacering ska dosorna skickas laboratorium för analys. Efter att dosorna analyserat levereras en rapport med radonhalten för varje placeringspunkt.
Hyresrätt eller bostadsrätt: Ägare till flerbostadshus, normalt fastighetsägare eller bostadsrättsföreningar, har skyldighet att kontrollera radonhalten i sina bostadsbestånd. Den skyldigheten ingår som en del av fastighetsägarens egenkontroll. Detta regleras i 3 kap. 6 § Strålskyddslag (2018:396) samt 9 kap. 9 § Miljöbalken.
Arbetsplats: Arbetsgivaren bär ansvaret för arbetsmiljön. I ansvaret ingår att känna till radonhalten. Detta regleras i Strålskyddslag (2018:396), strålskyddsförordningen (2018:506) samt i Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd om hygieniska gränsvärden (AFS 2018:1) för radonexponering.
Privat villa: Om du bor i eget hus är det ditt ansvar att mäta radonhalten och vidta åtgärder men miljö- och hälsoskyddskontoret har möjlighet att ställa krav på radonhalt även i privata bostäder.
Strålsäkerhetsmyndigheten rekommenderar mätning om det har gått längre än 10 år sedan senaste mätningen eller om större om- eller tillbyggnader har skett som kan påverka inomhusmiljön.
Riktvärdet för radon i inomhusluften är 200 Bq/m3. Är radonhalten högre än detta så är den en olägenhet för människornas hälsa och åtgärder måste vidtas. Nitum AB har ingen expertkunskap när det gäller radonbesiktning och radonåtgärder och tar därför inte på sig sådan uppdrag. Vi kan dock rekommendera er till erfarna firmor som utför dessa tjänster.
En kortidsmätning utförs under en kortare period, minst 7 dagar. Kortidsmätningen är en rådgivande mätning som ger en indikation på radongashalterna. Eftersom mättiden är kortare blir mätningen mindre tillförlitlig jämfört med långtidsmätning. Korttidsmätningen kan göras året om.
En långtidsmätning ska pågå minst 60 dagar under eldningssäsongen (1 oktober – 30 april). Mätningen ger ett mer tillförlitligt årsmedelvärde. Långtidsmätning är nödvändig för att uppfylla lagkrav.
Priset beror på hur många radondosor som behövs samt vilken typ av mätning du väljer. Hör gärna av dig till oss så tar vi fram en offert anpassad efter dina behov.